Människocentrerade byggprojekt

När jag tidigare arbetade vid byggnadsställningarna, var min värld fylld av konkreta detaljer: trä, betong, och stål. Men allteftersom jag bytte verktygsbälte mot projektkontor, blev det tydligt att den verkliga byggnadsmaterialen vi bör använda oss av är medmänsklighet, förståelse och inkludering. Denna insikt guidar mig idag när jag, som rådgivare, hjälper till i utformningen av hållbara, människocentrerade byggprojekt.

Tanken om att människan ska stå i centrum för varje byggprojekt kan te sig självklar, ändå har denna grundläggande princip ofta hamnat i skymundan under hastiga urbaniserings- och utvecklingsprocesser. Enligt “The Human Dimension in Planning and Design” från The American Institute of Architects (AIA), är det avgörande för både miljömässig och social hållbarhet att design- och planeringsprocesser tar sin utgångspunkt i människans behov och beteenden.

Studien “Health and Wellbeing in Homes: A Review of Current Evidence” från World Green Building Council visar hur vitalt det är att tänka på invånarnas välbefinnande från första linjalen på ritbordet. När vi syr in hälsa och välbefinnande i våra ritningar, får vi bostäder som inte bara är konstruktionsmässigt hållbara utan även främjar sina invånares långsiktiga hälsa och lycka.

Alain de Botton, i sin bok “The Architecture of Happiness”, argumenterar för att omgivningens form och estetik påverkar våra känslor och vårt välbefinnande. Denna bok är en ständig påminnelse för mig om arkitekturens kraft att forma våra liv till det bättre eller sämre.

Som gestalter av morgondagens landskap har vi arkitekter, planerare och byggare ett enormt ansvar. Varje beslut och linje vi drar skapar inte bara fysiska strukturer utan påverkar människors sinnen och relationer. I praktiken ser detta ansvar ut på många olika sätt – det kan vara en noggrann placering av fönster för optimalt ljusinsläpp som gynnar mentala tillstånd, eller utvecklingen av gemensamma grönområden som främjar social interaktion och gemenskap.

Att reflektera över dessa element i byggprocessen kräver tid och omsorg, men framförallt en vilja att ständigt lära och anpassa sig. Vi måste alltid fråga oss: “För vem bygger vi?” och “Hur påverkar detta bygget den som lever, arbetar eller leker här?” Dessa frågor bör vara närvarande genom varje steg av planerings- och byggprocessen.

Som avslutning vill jag betona att människocentrerade byggprojekt inte bara är en filosofi eller en trevlig tanke. Det är en nödvändighet för en hållbar framtid. Jag hoppas att vi i branschen fortsätter att sträva efter att sätta människan i första rummet, för varje spade i marken formar inte bara vår miljö utan även våra liv.

Återigen: byggprojekt handlar om mycket mer än bara byggnader. Det handlar om at skapa miljöer där människor kan trivas och utvecklas. Så låt oss fortsätta bygga, inte bara med betong och stål, utan med omsorg, samspel och hänsyn till alla.